Tumba var länge en renodlad jordbruksbygd. Ett fåtal fornlämningar visar att platsen bebotts sedan stenåldern, men i ringa omfattning. Genom etableringen av Tumba bruk under 1750-talet utvecklades ett samhälle med fabriker, bostäder, skola och handel. När stambanan kom 1860 blev Tumba ett stationssamhälle. Runt stationen växte service och administration och blev nu det lokala centrumet. Med den industriella verksamheten vid Hamra gård i början av 1900-talet växte samhället ytterligare. Under 1950- och 1960-talet började Tumba att växa och flera nya bostadsområden byggdes, som Tuna och Storvreten.
I den här turen kommer vi att besöka gamla industrimiljöer och historisk bebyggelse som vittnar om ett samhälle som präglats av tidig industriell utveckling vilket fortfarande har betydelse för samhället.
I början på 1800-talet råder stor bostadsbrist på Tumba bruk. För att göra något åt problemet byggs Stora stenhuset.
Det fyra våningar höga huset ritas av arkitekt Carl Christoffer Gjörwell och står klart 1822. Huset består av flera små lägenheter om ett rum och kök för arbetare och två större lägenheter för tjänstemän. I källarvåningen inrättas tvätt- och bagarstuga. I ena änden av källaren ligger ett par rum som används som formbindarverkstad. På tredje våningen i Stora stenhuset finns den stora högtidssalen, Bancosalen. Här håller bankens ledning sina möten när de kommer till Tumba. Salen är också en perfekt festlokal där man håller många ”Bancokalas” för brukets personal genom åren. Mellan 1865 och 1929 fungerar Bancosalen som skolsal för brukets elever.
I dag används huset ungefär på samma sätt som förr. Lägenheterna är bebodda och högtidssalen används fortfarande, men nu som möteslokal bokningsbar genom Tumba bruksmuseum.