Haninge är en av de kommunerna med flest runstenar i Stockholms län. Från Haninge finns det 33 kända vikingatida runinskrifter, varav 32 är runstenar. En är en inskrift på en kam av horn som idag förvaras på Historiska museet. Det finns även ett fåtal inristade runor i Österhaninge kyrka, med detta är märken som gjordes när kyrkan byggdes på medeltiden och utgör ingen egentlig text. Fem av runstenarna som vi känner till från Haninge är idag borta. De tecknades ner och beskrevs av forskare på 1800-talet, men har idag försvunnit.
I den här turen besöker vi runstenar i Österhaninge och får lära oss om vad som står på stenarna, lite om personerna som omnämns på stenarna och om platsen där de restes. Runstenarna i Österhaninge visar på vikingatidens färdvägar och placeringen av järnålderns gårdar. Mycket av detta landskap kan än idag skönjas och med hjälp av runstenarna kommer människorna i Österhaninge för tusen år sedan oss närmare. Tre runstenar presenteras mer utförligt med hjälp av AR-teknik (Augmented Reality, förstärkt verklighet). Här kan vi höra hur texten på stenen låter och se tydligare bilder av de inristade runorna.
Guiden skapades genom medel från Länsstyrelsen Stockholm och fler guider av runstenar i andra kommuner kommer efterhand att skapas. Bilderna kommer främst från Stockholms läns museums bildsamling, men ett fåtal bilder kommer från andra källor. För den som vill veta mer om runor och runstenar rekommenderar vi Riksantikvarieämbetets informationsmaterial.
Vid mitten av 1800-talet hittades en runsten liggandes i åkern nära gården Högsta. Stenen har troligtvis stått nära den å som än idag rinner förbi Högsta. Flera stenar har stått längs samma å och visar på att detta var en välbebodd dal på vikingatiden. Nära runstenen ligger flera gravfält daterade till järnåldern. Mycket av gårdslandskapet som kan ses idag har nog sina rötter under järnåldern.
Stenen har en enkel dekor, med en orm i fågelperspektiv och ett flätat kors. Stenens stil påminner om stenen vid Sanda och troligtvis är det samma ristare som gjort båda stenarna, Åsbjörn. Fågelperspektiv är ett stildrag inom runristningen som av arkeologer har daterats till början av 1000-talet.
Runtexten
ka-i · raisti · stain : at : osur : sun : sin : auk : at : ulf
Ga[s]i(?) ræisti stæin at Assur, sun sinn, ok at Ulf.
Gåse(?) reste stenen efter Assur, sin son, och efter Ulv.
På stenen kan vi läsa att Gåse reste stenen efter Assur, sin son, och efter Ulf, en kort men klassisk text på en runsten från 1000-talet. Relationen mellan Ulf och de andra två som omnämns på stenen är oklart.