OOPS
Map requires javascript enabled
Runstenarnas landskap
Locations
Info

Haninge är en av de kommunerna med flest runstenar i Stockholms län. Från Haninge finns det 33 kända vikingatida runinskrifter, varav 32 är runstenar. En är en inskrift på en kam av horn som idag förvaras på Historiska museet. Det finns även ett fåtal inristade runor i Österhaninge kyrka, med detta är märken som gjordes när kyrkan byggdes på medeltiden och utgör ingen egentlig text. Fem av runstenarna som vi känner till från Haninge är idag borta. De tecknades ner och beskrevs av forskare på 1800-talet, men har idag försvunnit.

I den här turen besöker vi runstenar i Österhaninge och får lära oss om vad som står på stenarna, lite om personerna som omnämns på stenarna och om platsen där de restes. Runstenarna i Österhaninge visar på vikingatidens färdvägar och placeringen av järnålderns gårdar. Mycket av detta landskap kan än idag skönjas och med hjälp av runstenarna kommer människorna i Österhaninge för tusen år sedan oss närmare. Tre runstenar presenteras mer utförligt med hjälp av AR-teknik (Augmented Reality, förstärkt verklighet). Här kan vi höra hur texten på stenen låter och se tydligare bilder av de inristade runorna.

Guiden skapades genom medel från Länsstyrelsen Stockholm och fler guider av runstenar i andra kommuner kommer efterhand att skapas. Bilderna kommer främst från Stockholms läns museums bildsamling, men ett fåtal bilder kommer från andra källor. För den som vill veta mer om runor och runstenar rekommenderar vi Riksantikvarieämbetets informationsmaterial.

Runmarsvreten

I appen kan du lär dig mer om den här runstenen med AR! 

Tryck på AR-i bilden ovan för att sätta igång. Följ sedan instruktionerna längst ned på skärmen och lär dig mer om vad som står på stenen, vem som ristat den och de olika symbolernas betydelse. Glöm inte slå på ljudet! Svara sedan på frågan längre ned. 

Är stenen svår att läsa av? Se till att du står precis rakt framför och att hela runslingan syns i bilden. Rör telefonen långsamt åt olika håll tills AR triggas.

Ristning på berghällen längs Dalarövägen var länge okänd. Det var den runintresserade Harry Runqvist som hittade ristningen 1964 när han studerade en karta från 1700-talet. På kartan såg han namnet Runmars wreten och gissade att det betydde att det fanns en runristning här.

Centralt i ristningen syns ett kors och ovanför korset finns resterna kvar av en ristad fågel. Kors är vanliga på runstenar och ett tydligt tecken på att runstenar var just kristna symboler. Korset på Runmarsvreten är ett så kallat ringkors.

Gunna som är det enda namnet som vi kan utläsa är ett kvinnonamn, det andra namnet kan vara Gunnar. Att kvinnor reste runstenar var inte ovanligt, en tredjedel av alla runstenar har rests av en kvinna, antingen själv eller tillsammans med någon annan. Det finns även runstenar som rests till minne av kvinnor, men detta var inte lika vanligt.

 

Runtexten

ku…---- …--… kuna + l-…u + hakua + stain + þina + auk + buru + þ…-a + if… …-… …-- sinn

… … Gunna le[t]u haggva stæin þenna ok bro þ[ess]a … … … sina.

Gu...(och) Gunna läto hugga denna sten och (göra) denna bro ... sin

Texten löper i en orm och omringar korset. Runslingor som löper i ormar är vanliga på runstenar och var en typisk varelse i den fornnordiska mytologin, midgårdsormen som slingrande sig runt hela världen. Texten är tyvärr inte fullständig. Vi saknar delar av första namnet och till vems minne ristningen gjordes, men vi lär oss att Gunna tillsammans med någon lät hugga stenen och bygga en bro.

Stilen på stenen vid Runmarsvreten påminner om stenen vid Tyresta by och det är troligt att det är samma person, Halvdan som ristat båda stenarna.

00:00
00:00
Runmarsvreten
Guides