Centralorten Kårsta är ett litet lantligt stationssamhälle som är slutstation för Kårsta-linjen av Roslagsbanan. Kyrkbyn Kårstaby, ca 1 km från Kårsta samhälle, är en välbevarad kulturmiljö som har bevarat sin gamla bystruktur sedan innan laga skifte. Det är en av de få oskiftade byar som finns kvar i Mälardalen.
Roslagsbanans stambana gick tidigare hela vägen till Rimbo för att sedan förgrenas mot Uppsala och Norrtälje. Rimbosträckningen lades ner i början av 80-talet men den gamla banvallen ligger fortfarande kvar och är nu ett fint promenadstråk längs sjön Sparren ett par kilometer norr om Kårsta station.
I den här turen besöker vi 11 platser som berättar om Kårstas historia.
Klockstapeln står på en höjd ett par hundra meter väster om kyrkan och är konstruerad som en klockbock. Den tillverkades 1762 och föregicks då av en äldre stapel från andra hälften av 1400-talet. Ursprungligen har klockstapeln troligen varit öppen, men numera är den klädd med rödfärgad panel. Det karnissvängda taket är täckt med falsad plåt. Storklockan tillverkades 1511, lillklockan 1764. Ett flertal skolfoton från den närliggande kyrkskolan i Kårsta by är fotograferade framför klockstapeln. Detta tyder på att den hade värdet av ett landmärke för byn.