Vid Rotebro passerade sedan urminnes tider den viktiga sjöleden mellan Östersjön, via Edsviken-Norrviken-Edsån-Edssjön, och Mälaren. Även landvägarna gick här och när Stockholm grundats var detta huvudvägen till Uppsala. Från Rotebro avvek en väg västerut till Stäket med sin ärkebiskopsborg. Den gamla landsvägen uppgraderades och under stora delar av 1900-talet kallades den Rikstretton som del i vägen mellan Stockholm och Haparanda. Redan 1935 började bygget av en ny väg, E4:an. Den öppnade för trafik först 1951 men byggdes genast ut till en motorväg som var klar ett tiotal år senare.
I den här guiden kommer vi att besöka 15 platsen som berättar om Rotebro som viktig knutpunkt, historiskt och än i dag.
På höjden ligger fornborgen Rotebro skans, med en yttre och inre mur. Fornborgar finns på flera platser i landskapet, de flesta daterade till äldre järnålder. Vilken funktion de har haft är inte helt säkert, men många fornborgar saknar lämningar som visar på att människor verkligen levde i borgen. Rotebro skans kan ha varit en så kallad farledsborg och använts för att bevaka en forntida segelled mellan Östersjön och Mälaren.
Stridsborgen och kung kung Hans
Rotebro skans kallas också Stridsborgen efter Slaget vid Rotebro 1497. Slaget stod nedanför höjden, i det sanka området utmed Edsån och på bron. Det var en uppgörelse mellan unionskungen Hans och Sten Sture d ä. På kungens sida stred bland annat upplänningarna och på Sten Stures sida deltog en bondehär med främst dalkarlar. Kung Hans trupper drevs först tillbaka. Då Stures mannar började förfölja kungens folk vände dessa om och gick till motattack. De nu flyende dalkarlarna råkade i panik och många föll i vattnet och drunknade. Förlusterna på Sten Stures sida var stora och kung Hans räknade slaget som en stor seger.