Medeltida kyrkor utgör ett rikt kulturarv. I Stockholms län finns ett 90-tal kyrkor som är nästan 1000 år gamla och fortfarande används. Flera av dem har byggts om under årens lopp, men många är välbevarade i sin medeltida form och till sitt uttryck. Vid flera medeltida kyrkor kan vi se rester av ett samhälle i brytningstid. Lämningar av tidiga kyrkor, runstenar och nya gravritualer är tidiga spår efter hur Sverige under slutet av vikingatiden gick från asatro till kristendom.
Den här guiden bygger på en digitala utställningen om Medeltida kyrkor på Stockholms läns museums webbsida: Medeltida Kyrkor
Utställningen och guiden använder främst bilder från museets bildarkiv, och i ett fåtal fall bilder från andra källor. I utställningen hittar du en ordlista över vissa av termerna som används för att beskriva kyrkorna och även en litteraturlista för den som vill läsa mer om kyrkohistoria och kyrkobyggnader.
Bro kyrka är från 1100-talet, men stenkyrkan kan ha föregåtts av en äldre kyrka i trä. Kyrkan är murad av gråsten, men vapenhusets gavel, långhusets östgavel och sakristian är av tegel. Inne i kyrkan finns en dopfunt från slutet av 1100-talet av mälarsandsten, och ett altarskåp från 1520-talet, vilka båda är lämningar från kyrkans långa historia.
Kyrkans långhus härrör från 1100-talet. Under kommande sekler har kyrkan byggds om och byggds till i omgångar, men den har fortfarande kvar en medeltida karaktär. På 1300-talet revs det äldre koret och kyrkan förlängdes till en salkyrka, med ett kor som hade samma bredd som långhuset och med en sakristia i norr. Under 1400-talet förlängdes kyrkan med ett takvalv (en travé) åt väster och ett vapenhus kom till i söder. Den nuvarande sakristian uppfördes 1778–80. Samtidigt revs den medeltida sakristian.
Under 1700-talet gjordes den norra långväggens fönster, och äldre fönster på sydsidan samt befintliga fönster åt väster förstorades. Under 1770-talet tillkom entrén i väster, som dock har breddats under 1900-talets början.
Äldre kulturmiljö runt kyrkan
Miljön runt om kyrkan visar på platsen betydelse även innan kyrkan byggdes, med flera gravfält från järnåldern, en gårdsmiljö från vikingatiden och en runsten. Texten på runsten lyder ”Ginnlög, Holgers dotter, syster till Sygröd och till Göt, hon lät göra denna bro och resa denna sten efter Assur, sin man, son till Håkon Jarl. Han var landvärnare med Geter.” Landskapet är i dag ett riksintresse och visar på sammanhållen kontinuitet med kyrka och Brogård i centrum.