Det äldsta belägget för Kallhäll är från 1539, då ett torp som ägdes av ärkebiskopen. Men det var på 1900-talet som det moderna Kallhäll växte fram, när Bolinders Mekaniska Verkstäder flyttade del av sin verksamhet hit 1909. Idag är fabriksområdet ett nytt bostadsområde vid Mälarens strand.
I guiden om Kallhäll kommer vi att besöka 9 platser som berättar om hur Kallhäll växte fram som ett samhälle runt Bolinders och utvecklades till dagens tätort.
Nära stationen finns två arbetarbostäder kvar från Bolindertiden. Bolinders började parallellt med byggnationen av fabriken också bygga bostäder för de anställda. Mellan 1907 och 1913 uppfördes femton arbetarvillor med faluröda träfasader och tegelröda tak. På 1920-talet byggdes ytterligare sju arbetarvillor.
Villorna, som låg på båda sidorna av järnvägen, inrymde flera lägenheter vardera. De flesta var små, bara ett rum och kök. Vatten hämtades från gemensamma pumpar och bars in i husen. Vedspisar från Bolinders fanns i alla kök, för matlagning och uppvärmning, så att bära ved var en annan daglig sysselsättning. I separata längor fanns torrdass. Basvillan och Glasvillan är de enda arbetarvillorna som finns kvar. Resten revs när Kallhälls centrum växte fram på 1960-talet.
I den närmsta, Glasvillan, bodde arbetare och deras familjer. Namnet Glasvillan kommer av de många fönsterpartierna. I den andra villan, Basvillan, bodde förmän med sina familjer. De lägenheterna var lite större, precis som fönstren om man jämför med Glasvillans fönster. Namnet kommer av att förmännen ”basade” över arbetarna på fabriken. Idag ägs båda villorna av det kommunala bostadsbolaget Järfällahus, som hyr ut lägenheterna. Lägenheterna är moderniserade, så ved- och vattenbärning samt torrdass är numera minnen som gamla Kallhällare gärna berättar om.