Det äldsta belägget för Kallhäll är från 1539, då ett torp som ägdes av ärkebiskopen. Men det var på 1900-talet som det moderna Kallhäll växte fram, när Bolinders Mekaniska Verkstäder flyttade del av sin verksamhet hit 1909. Idag är fabriksområdet ett nytt bostadsområde vid Mälarens strand.
I guiden om Kallhäll kommer vi att besöka 9 platser som berättar om hur Kallhäll växte fram som ett samhälle runt Bolinders och utvecklades till dagens tätort.
Kallhälls gård är känd sedan 1525. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1860-talet i schweizerstil. Erik August Bolinder köpte Kallhäll 1906 och gården blev hans sommarbostad. Erik August lät bygga upp Kallhäll som ett litet brukssamhälle. Han lade sig i stort som smått. Att det var fint och städat var viktigt. På lördagarna fejades det i hela Kallhäll, så att det skulle vara fint till söndagen, den enda lediga dagen. En del Kallhällsbor fick lön för att sopa i samhället. Bolinders lät också bygga en skola, starta en musikkår och en manskör och gav också bidrag till en idrottsklubb och till bygget av en idrottsplats, Bolindervallen.
Lindallén som leder fram till Kallhälls gård är uppkallad efter trädgårdsmästaren Sven Palm. Han var ställd av Bolinders för att sköta trädgården på Kallhäll. Här fanns även växthus. Där odlades exotiska växter och frukter, bland annat fanns ett persikoträd. Britta Kastlander, som växte upp i Kallhäll på 1920-talet, var bästis med trädgårdsmästare Palms dotter. Britta berättade att de ibland kunde få persikor som blivit lite dåliga. Det skedde i smyg och de fick lova att gräva ned persikokärnorna i skogen så att inte Erik August Bolinder skulle upptäcka det.