De äldre delarna av kyrkan, långhuset och koret, är från 1100-talets slut. Något senare, troligtvis under 1200-talet, tillkom torn och sakristia. Under 1300-talets första hälft omvandlades byggnaden till en salkyrka. Vapenhuset tillkom antagligen på 1400-talet. På 1690-talet uppfördes ett oktogonalt högkor i öster som också fungerar som gravkor åt Erik Dahlberg efter hans egna ritningar. Gravkoret är ett praktexempel av barockens arkitektur.

Inne i vapenhuset står en runsten uppställd, den så kallade Turingestenen. Det är ovanligt stor runsten med en lång runinskrift. Inskriften berättar att sten rest till minne av Torsten som dog i Gårdarike, vikingarnas namn på området runt dagens Novgorod, Ryssland.

Ett samhälle växer fram

Runt Turinge kyrka växte under 1600 och 1700-talet fram en by-bebyggelse, med skola, fattighus och andra centrala funktioner. Turinge var ursprungligen den centrala delen av området mellan sjöarna Yngern och Turingen, men när den industriella verksamheten vid Nykvarn bruk växte under 1800-talet började dessa funktioner att flyttas till den större orten vid bruket.