OOPS
Map
Tyresö slott
Locations
Info

Tyresö slott har ett naturskönt läge där det blickar ut över den långsmala Kalvfjärden med Brevikshalvön på ena sidan och stora skogsområden på den andra. En promenad i den lummiga engelska parken öppnar ständigt mot nya vyer och i omgivningarna finns en rad intressanta byggnader och minnesmärken. Detta var centrum i bygden ända fram till 1950-talet.

 

Ett av Stockholms största gods

Godset Tyresö bildades på medeltiden och var ett av Stockholmstraktens största gods. Det nuvarande slottet byggdes uppe på höjden under 1630-talet åt en av kungens närmaste män, riksdrots Gabriel Oxenstierna.  Oxenstierna övergav den gamla, omoderna sätesgården och byggde en praktfull anläggning på den plats där den ligger än idag.

Under 300 år har mäktiga slottsherrar och slottsfruar ägt godset, som formade hela bygden. Maria Sofia De la Gardie var en ovanlig entreprenör i den gryende industriepoken och riksrådet Carl Fredrik Scheffers förnyelseidéer präglade Tyresö under 1700-talet, då anlades den engelska parken och slottet moderniserades.

 

Markis Claes Lagergren och Nordiska museet

Den påvlige markisen Claes Lagergren har en egen, spännande historia. Han köpte Tyresö 1892 tillsammans med sin välbärgade amerikanska fru Caroline Russell. De kom att genomföra stora förändringar av både slott och omgivningar. Jordbruksbyggnader flyttades, nya arbetarbostäder uppfördes och slottet byggdes om för att återta sitt forna utseende från stormaktstiden.

Godset splittrades sedan 1930, då slottet och parken styckades av och donerades till Nordiska museet som förvaltar det enligt den siste godsherrens önskan. Slottet visas sedan 1932 som familjen Lagergrens hem, fullt möblerat, från tiden omkring 1900.

Runstenen
Tyresöstenen. Foto Ingvard Lundkvist

Runstenen, nu stående norr om kyrkan, är Tyresös enda runsten och kan dateras till 1000-talet, slutet av vikingatiden. Tyvärr är den inte komplett. Delar av texten går att läsa, vi har början och slutet av texten, och delar av ett möjligt kors syns. Inskriften börjar med att säga att Gunnbjörn lät resa stenen och avslutas med delar av en kristen bön ”…hjälpe själen bättre än…”.

En viktig aspekt av runinskriften var att berätta vem som rest stenen och till vems minne, ofta var personerna släkt. Vi vem som reste stenen vid Tyresö, men inte till vems minne.

En annan viktig del av runinskrifterna på 1000-talet vara att indikera sin tro på den kristna guden. Detta kunde göras genom att pryda runstenen med ett kors och som i fallet med Tyresöstenen att avsluta med en bön. Endast delar av bönen finns bevarad på stenen vid Tyresö, troligtvis har hela bönen lytt Gud hjälpe hans själ bättre än han har gjort sig förtjänt av, en bön som har hittas på flera stenar i Mälardalen.

Stenen hittades 1969 i en åker alldeles intill där stenen står idag, men det är möjligt att den ursprungligen stod närmare det gamla slottet och kanske talar detta för att platsen har en äldre historia.

00:00
00:00
Runstenen