Tumba var länge en renodlad jordbruksbygd. Ett fåtal fornlämningar visar att platsen bebotts sedan stenåldern, men i ringa omfattning. Genom etableringen av Tumba bruk under 1750-talet utvecklades ett samhälle med fabriker, bostäder, skola och handel. När stambanan kom 1860 blev Tumba ett stationssamhälle. Runt stationen växte service och administration och blev nu det lokala centrumet. Med den industriella verksamheten vid Hamra gård i början av 1900-talet växte samhället ytterligare. Under 1950- och 1960-talet började Tumba att växa och flera nya bostadsområden byggdes, som Tuna och Storvreten.
I den här turen kommer vi att besöka gamla industrimiljöer och historisk bebyggelse som vittnar om ett samhälle som präglats av tidig industriell utveckling vilket fortfarande har betydelse för samhället.
Vid mitten av 1700-talet var sedlarna enkla att hantera, men de var också ganska lätta att förfalska. Därför behövde man ett bättre papper att trycka dem på. ”Sveriges Riksens Ständers Bank” (Riksbanken) beslutade år 1755 att bygga ett nytt pappersbruk för att tillverka sedelpapper.
Vid Tumba å, i Botkyrka socken, i Södermanland fanns en lämplig plats. Här låg sedan tidigare en kvarn och det fanns tillgång till strömmande vatten som kunde driva pappersbruket året om. Det man behövde transportera till och från bruket forslades på båt via Tullingesjön ut i Mälaren. Tumba ligger också lagom långt borta från Stockholm och lite avsides, så att nyfikna inte hittar hit så lätt. Tillverkningen av sedelpapper kan på så sätt hållas lite hemlig. Pappersbruket vid Tumba börjar byggas 1755.
Vill du veta mer om Tumba bruk gå in på https://www.tumbabruksmuseum.se/