Tumba var länge en renodlad jordbruksbygd. Ett fåtal fornlämningar visar att platsen bebotts sedan stenåldern, men i ringa omfattning. Genom etableringen av Tumba bruk under 1750-talet utvecklades ett samhälle med fabriker, bostäder, skola och handel. När stambanan kom 1860 blev Tumba ett stationssamhälle. Runt stationen växte service och administration och blev nu det lokala centrumet. Med den industriella verksamheten vid Hamra gård i början av 1900-talet växte samhället ytterligare. Under 1950- och 1960-talet började Tumba att växa och flera nya bostadsområden byggdes, som Tuna och Storvreten.
I den här turen kommer vi att besöka gamla industrimiljöer och historisk bebyggelse som vittnar om ett samhälle som präglats av tidig industriell utveckling vilket fortfarande har betydelse för samhället.
Klockhuset är ett av de äldsta husen på Tumba bruk. Byggnaden har fått sitt namn efter det fina uret, ett så kallat polhemsur, som finns i klocktornet.
Där finns också en klocka som det går att ringa i. Mellan 1804 och 1951 ringde det i klockan till arbete, likaså före och efter rast och vid arbetsdagens slut. Klockhuset var ursprungligen ett envåningshus, men byggs på med ytterligare en våning på 1770-talet. När huset står färdigt 1778 inrymmer det lumpskäreri, kvarn och flera bostäder. Klockhuset används senare för många olika verksamheter. I början av 1800-talet flyttar till exempel skolan in här och i slutet av samma århundrade låg det en butik i byggnaden. Det är en så kallad Konsumtionsförening som sköts av brukets anställda på fritiden.