Tumba var länge en renodlad jordbruksbygd. Ett fåtal fornlämningar visar att platsen bebotts sedan stenåldern, men i ringa omfattning. Genom etableringen av Tumba bruk under 1750-talet utvecklades ett samhälle med fabriker, bostäder, skola och handel. När stambanan kom 1860 blev Tumba ett stationssamhälle. Runt stationen växte service och administration och blev nu det lokala centrumet. Med den industriella verksamheten vid Hamra gård i början av 1900-talet växte samhället ytterligare. Under 1950- och 1960-talet började Tumba att växa och flera nya bostadsområden byggdes, som Tuna och Storvreten.
I den här turen kommer vi att besöka gamla industrimiljöer och historisk bebyggelse som vittnar om ett samhälle som präglats av tidig industriell utveckling vilket fortfarande har betydelse för samhället.
Nu har du kommit till Tumba bruk. Här har man gjort sedelpapper i mer än 250 år. De som arbetade på bruket bodde också där. Det var en egen värld, brukssamhället.
Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. De som arbetade på bruket bodde ofta i bostäder i närheten av bruket och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggdes flera brukssamhällen upp kring tidiga industrier. Arbetarna bodde vanligtvis i särskilda arbetarbostäder och bruksägaren i ett större och finare hus. I närheten finns en kyrka, en handelsbod, ett magasin och oftast också en skola och ett värdshus.
Vid den här tiden var det bruksherren som bestämmer på bruken. Samtidigt har de också krav på sig att se till att bruksarbetarna har det bra. Till exempel så ska det finnas skydd mot arbetslöshet och möjlighet att klara sig ekonomiskt vid sjukdom och när man blir gammal och inte längre kan arbeta. Så var det inte i samhället utanför bruken.
Numera bedrivs sedelpapperstillverkningen av Crane AB, området förvaltas av Statens fastighetsverk, och Tumba bruksmuseum ingår i myndigheten Statens historiska museer.