Tumba var länge en renodlad jordbruksbygd. Ett fåtal fornlämningar visar att platsen bebotts sedan stenåldern, men i ringa omfattning. Genom etableringen av Tumba bruk under 1750-talet utvecklades ett samhälle med fabriker, bostäder, skola och handel. När stambanan kom 1860 blev Tumba ett stationssamhälle. Runt stationen växte service och administration och blev nu det lokala centrumet. Med den industriella verksamheten vid Hamra gård i början av 1900-talet växte samhället ytterligare. Under 1950- och 1960-talet började Tumba att växa och flera nya bostadsområden byggdes, som Tuna och Storvreten.
I den här turen kommer vi att besöka gamla industrimiljöer och historisk bebyggelse som vittnar om ett samhälle som präglats av tidig industriell utveckling vilket fortfarande har betydelse för samhället.
Kölnan är från 1763 och tillhör de äldre byggnaderna på Tumba bruk. I Kölnan beredde bruksborna först malt som användes för att brygga öl av. När maltberedningen upphörde började huset användas som tvättstuga.
I huset fanns också fyra bostadsrum. Här bodde bland annat skolmostern Carolina Öman på mitten av 1800-talet. På bruket fanns det inget särskilt skolhus, istället användes olika hus vid olika tillfällen. Under åren 1837-1864 fick de små barnen lära sig att läsa hos Moster Carolina i Kölnan. Från 1828 använde de större barnen Klockhusets kvarnkammare som klassrum och på 1850-talet håller man till i den så kallade Gula byggningen. Lite längre fram, 1865 flyttade skolan till sist till Stora stenhuset.
I skolan läste barnen om den bibliska historien och katekesen. I mitten av 1800-talet kom böcker i rättstavning och välskrivning. Andra nya ämnen var räkning, geografi och Sveriges historia.
På 1960-talet inrättas ett museum över Tumba bruk i Kölnan. Idag ingår huset i Tumba Bruksmuseum. Utställningarna berättar om livet och arbetet på Tumba bruk under dess långa historia.