Centrala Vallentuna var länge en bondebygd präglad av gårdar och jordbruk. När Roslagsbanan öppnar för trafik 1885 går startskottet för det nya stationssamhällets framväxt. Nu sker en mycket snabb utveckling i socknen. Två tegelbruk startas upp nära stationen och flera handelsträdgårdar anläggs. Järnvägen är i första hand tänkt för godstransporter men snart inser man att persontrafiken också är en viktig näring.

Invånarantalet ökar och med det även behovet av bostäder. Ett femtiotal mindre och ganska enkla enbostadshus med tillhörande trädgårdar anläggs på Prästgårdsgärdet nedanför kyrkan i början av 1950-talet. Vid denna tid byggs också Vallentunas första flerfamiljsbostäder i form av trevåningshus på Centralvägen och ett nytt kommunalhus tar plats mitt emot stationen. Under några årtionden utvecklas centrala Vallentuna från ren bondebygd till ett stationssamhälle med förindustriell produktion via en mindre trädgårdsstad till ett pendlarsamhälle och förort i Stockholmsregionen.