Centrala Vallentuna var länge en bondebygd präglad av gårdar och jordbruk. När Roslagsbanan öppnar för trafik 1885 går startskottet för det nya stationssamhällets framväxt. Nu sker en mycket snabb utveckling i socknen. Två tegelbruk startas upp nära stationen och flera handelsträdgårdar anläggs. Järnvägen är i första hand tänkt för godstransporter men snart inser man att persontrafiken också är en viktig näring.
Invånarantalet ökar och med det även behovet av bostäder. Ett femtiotal mindre och ganska enkla enbostadshus med tillhörande trädgårdar anläggs på Prästgårdsgärdet nedanför kyrkan i början av 1950-talet. Vid denna tid byggs också Vallentunas första flerfamiljsbostäder i form av trevåningshus på Centralvägen och ett nytt kommunalhus tar plats mitt emot stationen. Under några årtionden utvecklas centrala Vallentuna från ren bondebygd till ett stationssamhälle med förindustriell produktion via en mindre trädgårdsstad till ett pendlarsamhälle och förort i Stockholmsregionen.
Här låg tidigare Tellus Maskin AB som under sin glansperiod var Vallentunas största industri med
300 anställda. Fabriken startade 1954 med tillverkning av transportvagnar och transportband och var strategiskt placerad vid järnvägsstationen. När Tellus rationaliserade verksamheten på 1980-talet blev byggnaderna närmast stationen tomma. Vid samma tid hade kommunen planer på att bygga ett gymnasium och frågan väcktes - kan de gamla fabrikslokalerna passa för ett nytt modernt gymnasium? En utredning sattes igång och visade att lokalerna med lite ombyggnad mycket väl kunde vara lämpade som skollokaler.
I oktober 1986 invigs så Vallentuna gymnasium med pompa och ståt samtidigt med den nya sporthallen Tellushallen och Vallentuna teater vilket kan ses som ett mycket gott exempel på nyanvändning av en byggnad.