Centralorten Kårsta är ett litet lantligt stationssamhälle som är slutstation för Kårsta-linjen av Roslagsbanan. Kyrkbyn Kårstaby, ca 1 km från Kårsta samhälle, är en välbevarad kulturmiljö som har bevarat sin gamla bystruktur sedan innan laga skifte. Det är en av de få oskiftade byar som finns kvar i Mälardalen.
Roslagsbanans stambana gick tidigare hela vägen till Rimbo för att sedan förgrenas mot Uppsala och Norrtälje. Rimbosträckningen lades ner i början av 80-talet men den gamla banvallen ligger fortfarande kvar och är nu ett fint promenadstråk längs sjön Sparren ett par kilometer norr om Kårsta station.
I den här turen besöker vi 11 platser som berättar om Kårstas historia.
Här tar spåret slut. Idag är Kårsta slutstation för Roslagsbanan i norr men tidigare gick linjen hela vägen till Lövsta bruk i norr, Uppsala i väster och Norrtälje i öster. När Roslagsbanan byggdes på 1880-talet var tanken främst att transportera trä, malm och jordbruksprodukter, typiska råvaror som tillverkades i nordöstra delar av länet och som behövdes forslas in till den växande storstaden. Snart var det dock klart att persontrafik var en minst lika viktig del.
På sikt blev de norra delarna av Roslagsbanan olönsamma och lades ner. Den norra delen av banan Kårsta-Rimbo upphörde i januari 1981. När även linjen till Kårsta hotades med nedläggning utbröt demonstrationer. Föreningen Rädda Roslagsbanan protesterade inför hotet av nedläggning av järnvägen. Mer än 40 000 underskrifter samlades in 1978 från Täby och Vallentuna med kravet att bevara Roslagsbanan. 1980 hölls en folkomröstning i Täby och Vallentuna om Roslagsbanans framtid. Alternativ A, att bevara järnvägen vann.