Centralorten Kårsta är ett litet lantligt stationssamhälle som är slutstation för Kårsta-linjen av Roslagsbanan. Kyrkbyn Kårstaby, ca 1 km från Kårsta samhälle, är en välbevarad kulturmiljö som har bevarat sin gamla bystruktur sedan innan laga skifte. Det är en av de få oskiftade byar som finns kvar i Mälardalen.
Roslagsbanans stambana gick tidigare hela vägen till Rimbo för att sedan förgrenas mot Uppsala och Norrtälje. Rimbosträckningen lades ner i början av 80-talet men den gamla banvallen ligger fortfarande kvar och är nu ett fint promenadstråk längs sjön Sparren ett par kilometer norr om Kårsta station.
I den här turen besöker vi 11 platser som berättar om Kårstas historia.
Kårsta kyrka föregicks av en träkyrka som revs under högmedeltiden. I den nuvarande kyrkan är sakristian den äldsta delen, sannolikt byggd till en äldre träkyrka någon gång under 1200-talet. Den nya kyrkan invigdes sannolikt i slutet av 1400-talet då valv och långhus är uppförda under sent 1400-tal. Kårsta sockenkyrka är en så kallad gårdskyrka. Kyrkans fönster var små och högt placerade. På 1700-talet och 1800-talet förstorades de och nya togs upp. Kårsta kyrka är till planen en salkyrka med ett stort brett kyrkorum.
Invändigt i kyrkan finns det spår från senmedeltid och 1600- och 1700-tal. Det fint snidade altarskåpet är från sent 1400-tal och tillverkat i Stockholm. I det visar en korsfästelsen i mitten och på vardera sida helgonen St Erik och St Olof.