Medeltida kyrkor utgör ett rikt kulturarv. I Stockholms län finns ett 90-tal kyrkor som är nästan 1000 år gamla och fortfarande används. Flera av dem har byggts om under årens lopp, men många är välbevarade i sin medeltida form och till sitt uttryck. Vid flera medeltida kyrkor kan vi se rester av ett samhälle i brytningstid. Lämningar av tidiga kyrkor, runstenar och nya gravritualer är tidiga spår efter hur Sverige under slutet av vikingatiden gick från asatro till kristendom.
Den här guiden bygger på en digitala utställningen om Medeltida kyrkor på Stockholms läns museums webbsida: Medeltida Kyrkor
Utställningen och guiden använder främst bilder från museets bildarkiv, och i ett fåtal fall bilder från andra källor. I utställningen hittar du en ordlista över vissa av termerna som används för att beskriva kyrkorna och även en litteraturlista för den som vill läsa mer om kyrkohistoria och kyrkobyggnader.
På slutet av 1100-talet byggdes den första stenkyrkan i Håtuna, en gårdskyrka till kungsgården, men troligtvis fanns det en träkyrka på platsen långt innan dess. Kyrkan var utformad som en romansk enskeppig stenkyrka av gråsten, troligen försedd med ett smalt kor och ett försvarsbetonat torn. Försvarstorn finns vid flera kyrkor i länet och visar på att kyrkorna även haft en försvarsfunktion i oroliga tider.
När Håtuna gård år 1311 såldes till Uppsala domkyrka blev ärkebiskopen ägare till gården och kyrkan blir då häradskyrka. Men den äldre kyrkan blir inte kvar länge utan den nya ägaren låter snart uppföra en ny kyrka. Den stod klar omkring 1324, men delar av den äldre kyrka finns kvar. Under kommande århundraden har kyrkan byggts till i omgångar, men dess medeltida karaktär kvarstår. Inne i kyrkan finns bland annat en dopfunt och ett triumfkrucifix som kan dateras till medeltiden.
Runstenar vid kyrkan
Lämningar i kyrkans närhet visar att platsen haft en stor betydelse under en lång tid. En runsten står i kyrkomuren och ytterligare en har ställts upp i vapenhuset. Ingen av stenarna står på sin ursprungliga plats, men har troligtvis stått i kyrkans närhet. Stenen i kyrkomuren saknar toppen och hela inskriften går inte att läsa men det som återstår lyder '…-ger lät göra dessa märken, och Sigfus, efter … sin broder'. Inskriften på stenen i vapenhuset är komplett och lyder 'Andvitt och Åger och Vighjälm och Kale reste stenen efter Gerfast, sin fader.' Stenen sägs vara ristad av runmästaren Fot, som ristat mer än 80 runstenar, framför allt i Uppland.