Medeltida kyrkor utgör ett rikt kulturarv. I Stockholms län finns ett 90-tal kyrkor som är nästan 1000 år gamla och fortfarande används. Flera av dem har byggts om under årens lopp, men många är välbevarade i sin medeltida form och till sitt uttryck. Vid flera medeltida kyrkor kan vi se rester av ett samhälle i brytningstid. Lämningar av tidiga kyrkor, runstenar och nya gravritualer är tidiga spår efter hur Sverige under slutet av vikingatiden gick från asatro till kristendom.
Den här guiden bygger på en digitala utställningen om Medeltida kyrkor på Stockholms läns museums webbsida: Medeltida Kyrkor
Utställningen och guiden använder främst bilder från museets bildarkiv, och i ett fåtal fall bilder från andra källor. I utställningen hittar du en ordlista över vissa av termerna som används för att beskriva kyrkorna och även en litteraturlista för den som vill läsa mer om kyrkohistoria och kyrkobyggnader.
Kungsängens kyrka är uppförd under 1200-talet med ett kort rektangulärt långhus av gråsten och ett samlare kor. I dagens kyrka ingår den ursprungliga romanska kyrkans murverk i de två västligaste takvalven och en fönsteröppning.
Vid 1200-talets slut eller 1300-talets början revs den romanska kyrkans kor och kyrkan förlängdes till en salkyrka med ett ovanligt långt korparti. I samband med ombyggnaden byggdes den södra portalen om i gotisk form.
Sakristia tillfogades vid 1300-talets slut eller 1400-talets början och försågs med kryssvalv. Under 1400-talets senare hälft kom vapenhuset till och välvdes samtidigt som långhus och kor med kryssvalv. Därefter har inga tillbyggnader skett.
En större ombyggnad år 1776 har gett kyrkan sitt nuvarande utseende. Fönsterna fick då sin form och i båda gavlarna skapades rundfönster. En ny ingång togs upp i västgaveln och försågs med en omfattning av sandsten.
Under 1880-talet genomfördes en stilrestaurering i nygotisk anda. Vid en restaurering år 1920 avlägsnades 1880-talets förändringar varvid kyrkans exteriör återställdes till sitt 1700-talsutseende.