Medeltida kyrkor utgör ett rikt kulturarv. I Stockholms län finns ett 90-tal kyrkor som är nästan 1000 år gamla och fortfarande används. Flera av dem har byggts om under årens lopp, men många är välbevarade i sin medeltida form och till sitt uttryck. Vid flera medeltida kyrkor kan vi se rester av ett samhälle i brytningstid. Lämningar av tidiga kyrkor, runstenar och nya gravritualer är tidiga spår efter hur Sverige under slutet av vikingatiden gick från asatro till kristendom.
Den här guiden bygger på en digitala utställningen om Medeltida kyrkor på Stockholms läns museums webbsida: Medeltida Kyrkor
Utställningen och guiden använder främst bilder från museets bildarkiv, och i ett fåtal fall bilder från andra källor. I utställningen hittar du en ordlista över vissa av termerna som används för att beskriva kyrkorna och även en litteraturlista för den som vill läsa mer om kyrkohistoria och kyrkobyggnader.
Central plats under tidig medeltid
Färentuna kyrka hade under medeltiden en ledande ställning bland kyrkorna på Färingsö i Mälaren nära Stockholm. Namnet Tuna, ensamt eller i senare leden av ett ortnamn, har ibland betecknat en stor och viktig by, en kungsgård eller prästgård. Sannolikt intog Färentuna en central ställning på Mälaröarna i slutet av järnåldern och under tidig medeltid. Trakten lär ha varit en rik bygd och kanske även haft en ledande ekonomisk ställning. I alla fall talar tre bevarade storhögar öster om Färentuna prästgård för att Färentunabygden haft central betydelse under yngre järnåldern. Under medeltiden låg två kungsgårdar inom socknens dåvarande gränser, Husby på nuvarande södra Munsö och Kungsberga nordväst om Färentuna kyrka. Färentuna socken skulle därmed ha varit särskilt intressant, vid sidan av Adelsö, utifrån kungligt intresse.
Ett kraftigt torn
Färentuna kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel, omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Kyrkan uppfördes av vald och kluven gråsten, står i väst-östlig riktning med vapenhus i söder, sakristia i norr och ett kraftigt torn ovanpå koret i öster. Ovanpå koret i öster, fanns ett fyrkantigt kraftigt torn, med rymliga övervåningar och som ger exteriören dess karaktär och placerar kyrkan i den lilla gruppen östtornskyrkor. Möjligen har sockenborna kunnat använda tornet som tillflyktsplats i orostider. I Mälardalen finns ytterligare tre kyrkor bevarade av denna typ. Till dessa räknas Skånela, Husby-Ärlinghundra och Norrsunda kyrkor i Sigtuna kommun.
Kalkmålningar
Tidigast vid 1200-talets slut men senast under 1300-talet tillfogades sakristian i norr. Murarna är av tegel. Kring 1400-talets mitt skedde stora förändringar. Först välvdes koret och långhuset. På 1440-talet och något senare utfördes kalkmålningar med både figurativa och vegetativa motiv. Långhuset förlängdes mot väster med ett fack och vapenhuset framför långhusets sydportal byggdes.
Kyrkan förändrades
Den medeltida karaktären tycks ha bevarats fram till 1600-talets slut. 1685 överputsades målningarna. Absiden revs på 1690-talet och ersattes av en rak altarvägg. Samtidigt upptogs västportalen. 1735 fick tornet sin karnisformade huv med lanternin och spira. Kyrkans fönster fick sin nuvarande form 1883.