Medeltida kyrkor utgör ett rikt kulturarv. I Stockholms län finns ett 90-tal kyrkor som är nästan 1000 år gamla och fortfarande används. Flera av dem har byggts om under årens lopp, men många är välbevarade i sin medeltida form och till sitt uttryck. Vid flera medeltida kyrkor kan vi se rester av ett samhälle i brytningstid. Lämningar av tidiga kyrkor, runstenar och nya gravritualer är tidiga spår efter hur Sverige under slutet av vikingatiden gick från asatro till kristendom.
Den här guiden bygger på en digitala utställningen om Medeltida kyrkor på Stockholms läns museums webbsida: Medeltida Kyrkor
Utställningen och guiden använder främst bilder från museets bildarkiv, och i ett fåtal fall bilder från andra källor. I utställningen hittar du en ordlista över vissa av termerna som används för att beskriva kyrkorna och även en litteraturlista för den som vill läsa mer om kyrkohistoria och kyrkobyggnader.
Munsö kyrka ligger i gammal kulturbygd i Mälaren. De äldsta spåren av bosättningar som påträffats på Munsö har järnålders- eller bronsålderskaraktär. Flera av storgodsen i området har anor och rötter i yngre järnåldern. Kyrkan byggdes antagligen som gårds- och försvarskyrka åt ärkebiskopen i Uppsala, som var ägare av öns huvudgård Bona. Sedan medeltiden var gården Bona Munsös största gods. Gården nämns för första gången 1185. Möjligen var det biskopen som lät bygga Munsö kyrka för att den skulle fungera som befäst tillflyktsplats för Bonagodset.
Munsö kyrka uppfördes som rundkyrka under 1100-talet. Rundkyrkorna i Mälardalen uppfördes just med tanke på försvar. På rundhusets vind fanns ett stort rum för skyddssökande människor och deras ägodelar, den s k Jungfrukammaren. Ovanför skyddsvåningen fanns en skyttevåning, där männen försvarade kyrkan genom skyttegluggar på rundhusets murkrön. Idag finns ingenting kvar av denna översta våning. Under 1300-talet uppfördes sakristian i norr. Vapenhuset i söder uppfördes under 1400-talet, medan kryssvalvet av tegel tillkom något senare. Under 1470-talet uppfördes det kupolliknande valvet i rundhuset, antagligen efter en eldsvåda. De medeltida delarna är uppförda av gråsten, övriga delar av tegel.
1651-58 uppfördes gravkoret i söder. Det var i samband med en reparation 1704-08 som kyrkans västra tillbyggnad uppfördes. Under koret inrättades ett gravkor. Vid samma renovering ersattes rundhusets koniska tak med den spånklädda barockhuv rundhuset täcks av idag. Det nuvarande koret uppfördes 1719, och ersatte då kyrkans äldre, halvrunda kor. Samtidigt vidgades triumfbågen. Under östra koret inrättades ett gravkor. I samband med en renovering 1856 förstorades fönstren i rundhuset. Med sina många utbyggnader och olika takformer har den fått ett speciellt, oregelbundet utseende.